Jag har tjatat om gösmete för en kompis till mig och talat gott om hur spännande och effektivt det är. Idag slog vi slag i saken och for iväg på ett kvällspass. Till min besvikelse får vi nästan ingen betesfisk alls, ut på sjön kommer vi med bara 2st mörtar... detta har aldrig hänt mig men det är ju självklart att det ska börja så här dåligt när man ska visa någon nått nytt. Jag riggar upp det superenkla bottenmetetacklet på två haspelsön. Riggen är så enkel som några blysänken ca 0,5 - 1m framför en enkelkrok i linänden. Mörten fästes med kroken genom läpparna (spetsen uppåt) och sedan iväg.

Medan jag är i färd att kroka på nästa mört på andra spöt är det redan fisk på det första jag slängt i. En pigg men väldigt liten rackare till gös har tagit mörten nästan direkt efter att den sjunkit till botten. En mört förlorad, en mört kvar... Ut med den. Sjunker till botten... öppen bygel på rullen, balanserar linan på fingerspetsen, känner hur mörten knycker runt nere vid botten. Bam! Så kände jag i fingret att det huggit en ny gös och jag släpper genast linan fri. En ganska stridbar gös kommer upp och blir dagens största. Mörten får vi tacksamt tillbaks då den spottas ut inne i båten. Deadbait nu då... jo visst funkar det med, några minuter efter att den döda mörten sjunkit till botten på samma ställe är det dags för napp igen. Linan åker iväg, spänningen är på topp. En stund senare spänner jag upp linan och dagens tredje gös sitter fast. Upp kommer en kilosfisk till. Även den här gången får vi tillbaks mörten och kastar ut igen. Snart löper linan ut på nytt, dagens 4e är på gång men tappas vid mothugget och där tog sista betesfisken slut.

Mycket roligt metepass som spädde på fiskeintresset en smula hos min vän Maddy Kristersson, tror jag.




//Björn